Not afraid..
Har nog aldrig varit speciellt rädd för mycket, sprutor och mörkret det skrämmer mig.. men annars. jag har alltid tagit vara på mig själv, åkt buss sent på natten, farit på okända ställen utan att riktigt ha nåt mål. ja jag är nog en ganska stark person i de flesta lägen, det beror nog på att jag fått så bra självförtroende för mig själv, i högstadiet hade jag inget självförtroende alls, det växte under gymnasiet och blommade ut under mitt första år i sjöfallet och sen har det fortsatt växa. Jag är säker på mig själv och vad jag vill i livet, jag har mååånga mål med mitt liv och jag lovar, jag kommer att uppfylla dom, jag har ju trots allt många år kvar förhoppningsvis. Har funderat mycket sen i måndags då vi gjorde en stor insats och läkarna sa att det var tack vare oss denna klarade sig, jag kände mig så himla lugn och sansad, inte det minsta rädd eller så. visste precis vad som skulle göras. men än en gång, jag är så tacksam att jag fått lära mig HRL nu i våras. jag vill arbeta med människor. det har jag alltid velat..
nåja...
Ikväll blire hemvändarpub på bäckstranden. :)
pussåkram
