SEE her, ACT from the problem and CHANGE it!

 
När man blir helt stum, när man inte kan tala. När känslorna är många och gåshuden känns över hela kroppen. När tårarna rinner ner från kinderna och man inte kan sluta gråta. När man känner sådan styrka och engagemang i det dessa grymma tjejer gjorde tillsammans med sitt crew. När bild, text, prat, dans och musik kan göra så mycket. När man kan relatera till det själv. När man tillslut inte vet vart man ska ta vägen. När föreställningen var slut och man sätter sig i bilen för att åka hem. När tårarna bara fortsätter rinna längst med kinderna. När man kommer hem och inte kan sluta gråta. 
 
 
Elin och Ronja, ni berör! Ni kämpar, ni visar, ni är grymma! Vi behöver fler som ni! Ni är i klass med Linnea Claesson, Mia Skäringer och många fler som tar upp dessa viktiga ämnen. TILLSAMMANS kan vi stoppa det omänskliga samhället vi lever i.
 
 
 
 
Om föreställningen: 
 
"En föreställning om kvinnors rättigheter som arrangeras av Elin Söderlund och Ronja Englund.

Elin och Ronja vill visa vad en kvinna får gå igenom i dagens samhälle och hur verkligheten faktiskt ser ut. På föreställningen kommer de ta upp begreppet feminism och förklara vad det egentligen betyder, samt att de kommer motivera och inspirera åskådarna till att föra budskapet vidare. Bara för att Sverige har kommit en bra bit på vägen med jämställdhetsutvecklingen är inte kampen slut. Vi är inte i mål, men dit ska vi. En kvinnas röst får inte dämpas. När hon höjer sin hand- SEE her, ACT from the problem and CHANGE it!

För att föreställningen ska bli så lärorik, underhållande och intressant har Elin och Ronja valt att gestalta budskapet i form av sång, dans, bild, text, prat och musik. De vill att åskådarna ska höra budskapet, se budskapet, känna budskapet och kunna relatera till det. Kvinnor har också en röst, åsikt och vilja! Denna föreställning handlar inte om att trycka ner någon, utan att lyfta de som under alla år blivit nertryckta och nedröstade. Kvinnor ska också få höras!"
(Lånat från deras facebook: SAC UF)
 
 
 
 

Torsdagstankar om mäns våld mot kvinnor

Hemma på lunch, köttbullar och makaroner fick vara det som fick mätta magen fram till middagen som jag också håller på att förbereda. Fiskgratäng blir det då. Hur som...
 
Rakt ut så började jag tänka på mäns våld mot kvinnor, hur utspritt det är och hur många i min närhet som varit med om män som inte är snälla. Det började med att jag tänkte på en person som förde in mig på en annan person och så vidare. Alla dessa kvinnor är otroligt starka och underbara individer som av någon anledning hamnat med en eller flera skitstövlar, gång på gång. För det är inte OK! Inte någonstans och man kan inte heller skylla på något. Att bruka våld är fel. Oavsett fysiskt eller psykiskt. Jag är en av dessa kvinnor som blivit utsatt för våld en gång i tiden. Jag vet att jag definitivt inte är ensam. Jag vet flera som fortfarande utsätts för våld i min närhet och jag vill göra allt jag kan för att hjälpa dessa underbara kvinnor. Jag finns där för er och det vet ni. 
 
Jag funderade också på vad det är som gör att man stannar kvar och att man fastnar i ett våldsamt förhållande, det finns nog tusen och en anledning och jag förstår de kvinnor som faktiskt gör det. En del som inte vet något om det säger bara, lämna... Det är inte alltid så enkelt det heller. Även fast jag själv säger till alla som lever i ett förhållande där någon slags våld ingår som en del av förhållandet att du måste lämna så vet jag hur svårt det kan vara. 
 
Jag tror att många tänker att dessa kvinnor är svaga individer. Jag tror också att det är fel. Jag tror dem besitter så mycket styrka så det inte går att jämföra med något annat. 
 
Tillsammans kan vi alla hjälpas åt för våld är inte OK! 
 
 

Ett helt vanligt måndagsinlägg

Det är måndagkväll och jag shoppade blommor åt mig själv på Buketten idag, alldeles underbara fina gerberor.
 
 
Har till och med införskaffat mig ett nytt vardagsrumsbord idag! Kors i taket, jag som levt utan ett i flera månader. Saga lär bli förvånad när hon kommer imorgon. Nu behöver jag bara fixa mig en större tv också, måla om i vardagsrummet och fixa lite men det får bli senare projekt! Först och främst ska jag få ordning på mitt kontor som det är kaos i men som sakta börjar tömmas. Sen ska det tapetseras å fixas :) 
 
Jag bloggar alldeles för sällan nu för tiden, jag är dock mer aktiv på instagram: @popcornsandra
Ibland saknar jag bloggen och att skriva av mig, men då kommer ju stunder då jag gör det också, då låter jag fingrarna flyga över tangentbordet och ut kommer det som kommer. Ungefär som idag, fast idag blir det bara ett helt vanligt inlägg, fast det är väl inte fel det heller. 
 
Snart kan jag iallafall titulera mig som ensam husägare och jag känner mig lycklig. Känns som att jag för en gångs skull har livet på min sida! Trots sjukt många motgångar, jämmer och elände de senaste åren så är jag jäkligt glad och optimistisk. Det är lixom jag! 
 
Hoppas ni har en trevlig måndagskväll! 
Vi hörs!